1685-1752 Italian Jacopo Amigoni Galleries He was born in Naples or Venice. Amigoni initially painted both mythological and religious scenes; but as the panoply of his patrons expanded northward, he began producing many parlour works depicting gods in sensuous languor or games. His style influenced Giuseppe Nogari. Among his pupils were Charles Joseph Flipart, Michelangelo Morlaiter, Pietro Antonio Novelli, Joseph Wagner, and Antonio Zucchi. Starting in 1717, he is documented as working in Bavaria in the Castle of Nymphenburg (1719); in the castle of Schleissheim (1725-1729); and in the Benedictine abbey of Ottobeuren. He returned to Venice in 1726. His Arraignment of Paris hangs in the Villa Pisani at Stra. From 1730 to 1739 he worked in England, in Pown House, Moor Park and in the Theatre of Covent Garden. From there, he helped convince Canaletto to travel to England by telling him of the ample patronage available. From his travel to Paris in 1736, he met the celebrated castrato named Farinelli. Later in Madrid, he was to paint a self-portrait with the singer and entourage. He also encountered the painting of François Lemoine and Boucher. In 1739 he returned to Italy, perhaps to Naples and surely to Montecassino, in whose Abbey existed two canvases (destroyed during World War II). Until 1747, he travelled to Venice to paint for Sigismund Streit, for the Casa Savoia and other buildings of the city. In 1747 he left Italy and established himself in Madrid. There he became court painter to Ferdinand VI of Spain and director of the Royal Academy of Saint Fernando. He died in Madrid.  Related Paintings of Jacopo Amigoni :. | Juno Receives the Head of Argus | Venus and Adonis | Venus and Adonis | Venus and Adonis | Portrait of Marquis of Ensenada |
Related Artists:
BARTOLOMEO, Fra
b. 1473, Firenze, d. 1517 b. 1473, Firenze, d. 1517 He was born in Savignano di Prato, Tuscany. He received the nickname of Baccio della Porta for his house was near the Porta ("Gate") San Pier Gattolini. Starting from 1483 or 1484, by recommendation of Benedetto da Maiano, he apprenticed in the workshop of Cosimo Rosselli. In 1490 or 1491 he began a collaboration with Mariotto Albertinelli. In the late 1490s Baccio was drawn to the teachings of Fra Girolamo Savonarola, who denounced what he viewed as vain and corrupt contemporary art. Savonarola argued for art serving as a direct visual illustration of the Bible to educate those unable to read the book. From 1498 is his famous portrait of Savonarola, now in the Museo Nazionale di San Marco in Florence. The following year he was commissioned a fresco of the Universal Judgement for the Ospedale di Santa Maria Nuova, completed by Albertinelli and Giuliano Bugiardini when Baccio became a Dominican friar on July 26, 1500. The following year he entered the convent of San Marco. He renounced painting for several years, not resuming until 1504 when he became the head of the monastery workshop in obedience to his superior. In that year he began a Vision of St. Bernard for Bernardo Bianco's family chapel in the Badia Fiorentina, finished in 1507. Soon thereafter, Raphael visited Florence and befriended the friar. Bartolomeo learned perspective from the younger artist, while Raphael added skills in coloring and handling of drapery, which was noticeable in the works he produced after their meeting. With Raphael, he remained on the friendliest terms, and when he departed from Rome, left in his hands two unfinished pictures which Raphael completed. At the beginning of 1508 Bartolomeo moved to Venice to paint a Holy Father, St. Mary Magdalene and St. Catherine of Siena for the Dominicans of San Pietro Martire in Murano, influenced somewhat by Venetian colorism. As the Dominicans did not pay the work, he took it back to Lucca, where it can be seen now. Also in Lucca, in the October 1509, he painted by Albertinelli an altarpiece with Madonna and Child with Saints for the local cathedral. On November 26, 1510 Pier Soderini commissioned him an altarpiece for the Sala del Consiglio of Florence, now in the Museum of San Marco. Two years later he finished another altarpiece for the cathedral of Besancon.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Charles Farrer
1839-1891 English